Ikväll fick jag sällskap av syrran i stallet för första gången på månader. Sen Philip åkte hem i vintras har hon tyckt de känts tugnt att åka dit, även fastän hon gärna velat träffa Snobben så har det tagit emot otroligt mycket. Allt påminner henne om Philip och vad vi gjorde ihop med hästarna, och jag håller med. Verkligen. Vi gjorde ju allt ihop under 3 års tid, hon, jag och hästarna. Alla ridvägar, stallet, hagarna, dem knallrosa höpåsarna, dem och dem borstarna -allt påminner om Philip och vad vi gjorde. Men hon tog det bra iallafall & vi hade en mysig kväll i stallet. Snackade gamla minnen och skrattade.

 

Snobben reds som planerat bort till klätterbackarna där vi både skrittade, travade och galopperade upp och ner för backarna. Till en början var Snobben väldigt okoncentrerad och nästan lite åt det sega hållet, tog honom alltid minst några sekunder att ta in mina signaler och reagera. Som tur var släppte det såfort vi kom bort till klätterbackarna och började arbeta. Då blev han åter sitt vanliga, pigga jag igen! Galoppfattningarna satt riktigt bra idag, varesig jag fattade från skritt eller trav. Jobbade på i aktiva gångarter och var helt slut efter ridpasset! Imorgon får han skrittas förhand för att få bort eventuell träningvärk.