Trött, seg, irriterad & totalt sönderstressad without any reason. Vaknade en halvtimme senare än tänkt imorse, behövde stressa iväg till jobbet och har gått hela dan utan telefon eftersom den pajat. Det är en stressfaktor för mig att inte kunna ha någon som helst kontakt med vänner & familj under dem 6 timmarna jag jobbar, eller när jag är i stallet. Missar jag något nu? Tänk om nån försöker få tag på mig? Ni förstår. Dan förstörd och bäst för alla vore om jag isolerade mig inne på mitt rum resten av dan - men jag har saker att göra ;) 

 

Vad som återstår på dagens "att-göra" är först och främst att möta upp Madde och Ida för att planera och snacka igenom Gotland. Vi åker om 5 dagar och har ännu inte kommit underfunn med hur vi tar oss till och från färjan, vart vi ska bo osvosv.. Att vara spontan och oplanerad är två heeelt skilda saker, och jag är INGEN oplanerad människa. Tvärtom. Vill alltid planera och ligga steget före. Därefter ska Snobben motioneras på ett eller annat sätt, lutar mot lite longering över bommar.. de visar sig! 

 

Hej på er ♥ Hoppas allt är bra! Med mig är det mer än bra, anledning? För att jag nu bara har 3 dagar kvar på jobbet och sen - SOMMARLOV. Jag har (på fredag) sommarjobbat på dagis i 3 veckor. Kände första dan jag började jobba att veckorna som låg framför mig skulle vara mer eller mindre en plåga att ta mig igenom, jag är ju inte bra med barn liksom?! Blir nervös och vet inte hur jag ska kunna trösta dem om dem är ledsna eller när jag ska rycka in om dem börjar tjafsa med varandra. Men ärligt, det har varit så mycket mer roligt och givande än vad jag trott! 

 

Mitt sommarlov kommer att inledas med cityfestivalen i Västerås både på fredag direkt efter jobbet och lördagkväll då jag och ett gäng kompisar åker dit. Därefter, på måndag-natt så åker jag, Madde och Ida iväg till Gotland och är där tills på fredagkväll. Vi ska bada, sola, shoppa och.. ta de lugnt. Ser fram emot att få åka iväg med två utav mina bästavänner och bara vara. Ta varje dag lite som de kommer. En tjej ifrån stallet har hand om Snobben & motionerar honom så jag slipper oroa mig under dagarna jag är borta, I'm so lucky. 

 

För er som hängt med nåt år så vet ni ju att jag var på Gotland förra sommaren, 2015. Jag, pappa, hans tjej och hennes son åkte iväg en vecka. Gotland är så himla fint och vi hann med att göra massa kul! Att jag var totalt instabil psykiskt under den veckan och bröt ihop 5/7 kvällar, är en annan sak.. Detta året blir en revanch! 

 

 

 

 

 

 

Hej på er! Vilken helg.. mycket som hänt. Sovit sammanlagt 4-5 timmar på två dygn och är tröttare än tröttast just nu. Samtidigt har jag inte velat sova igen dem missade sömntimmarna nu under dan heller med tanke på att jag ska upp klockan 08 imorgon och jobba, liksom. Hur som helst, vad är lite för få sovtimmar mot en helrolig helg?! I fredags var det som dem flesta av er säkerligen redan vet midsommar, så jag ihop med 3 av mina närmsta tjejkompisar åkte iväg hem till en annan kompis som styrde fest. Väl därborta blev det en heldel sång, dans, tårar och skratt - kvällen innehöll lite av allt, helt enkelt ;) 

Kom hem runt 03 och somnade nästan direkt. Dan efter (igår) så gick jag och Milla upp tidigt, käkade frukost och cyklade hem till henne för att släppa ut hennes hund. Runt lunch så åkte vi och käkade thaimat & allmänt bara snackade ikapp om allt som hänt under gårdagen. Mötte upp Ida därefter och tillsammans åkte vi hem till Milla ännu en gång och badade i hennes pool. Solen lös och det var varmare än jag kan minnas att det varit på väääldigt länge. Perfekt sommarväder, helt enkelt! Avslutningsvis åkte jag, Ida och Madde vidare på fest igen. 

         

Ikväll fick jag sällskap av syrran i stallet för första gången på månader. Sen Philip åkte hem i vintras har hon tyckt de känts tugnt att åka dit, även fastän hon gärna velat träffa Snobben så har det tagit emot otroligt mycket. Allt påminner henne om Philip och vad vi gjorde ihop med hästarna, och jag håller med. Verkligen. Vi gjorde ju allt ihop under 3 års tid, hon, jag och hästarna. Alla ridvägar, stallet, hagarna, dem knallrosa höpåsarna, dem och dem borstarna -allt påminner om Philip och vad vi gjorde. Men hon tog det bra iallafall & vi hade en mysig kväll i stallet. Snackade gamla minnen och skrattade.

 

Snobben reds som planerat bort till klätterbackarna där vi både skrittade, travade och galopperade upp och ner för backarna. Till en början var Snobben väldigt okoncentrerad och nästan lite åt det sega hållet, tog honom alltid minst några sekunder att ta in mina signaler och reagera. Som tur var släppte det såfort vi kom bort till klätterbackarna och började arbeta. Då blev han åter sitt vanliga, pigga jag igen! Galoppfattningarna satt riktigt bra idag, varesig jag fattade från skritt eller trav. Jobbade på i aktiva gångarter och var helt slut efter ridpasset! Imorgon får han skrittas förhand för att få bort eventuell träningvärk. 

Hur härlig är inte den rubriken? Men, det stämmer faktiskt! Jag har nämligen jobbat min sista dag denhär veckan idag, eftersom vi är lediga imorgon på midsommarafton. Yay! Ikväll ska jag och Snobben även ta revanch och rida bort till klätterbackarna, det var så jäkla varmt & kvavt i luften igårkväll så vi red aldrig dit. A och O när man ska klättra är aktiva gångarter så benen kommer in ordentligt under rumpan, och det hade vi inte haft om vi red dit i värmen som var igår.

 

På måndag börjar min sista jobbvecka och sen har även jag sommarlov. Så himla skönt & jag kan knappt fatta det själv.. Inga tider att behöva komma hem till, inte behöva ställa larmet på morgonen - ingenting att behöva anpassa sig efter. But first.. långhelg med både fest och en massa stall inräknat, såklart! PUSS. 

 

08:00-16:00: Jobba. 

 

16:00-17:30: Åka hem, äta och rasta hundarna. 

 

 

 

 

 

 

 

Snobben har även han fått gå något lugnare nu under dem två senaste veckorna, få smälta allting både med den nya lösdriften han numera står i & hans nya hag-kompis. Ni som hängt med ett tag vet att Snobben princip går upp i vikt att kolla på gräs, så en liten gräsmage har han samlat på sig minsann ;) Men, det är han mer än värd! Min guldklimp. Veckan som kommer nu så är planen att rida sneppet hårdare och även klämma in ett lättare hopp-pass på banan. 

 

Annars då? Vad har hänt sen vi hördes av senast? Jag har ridit en massor, haft hand om stallets största häst Bolt i 4 dagar och ridit några givande och lärorika pass på honom. Ridit Picco och självklart, Snobben. Umgåtts med kompisar en massa, varit ute tills klockan visat på alldeles för mycket och jobbat. Firade in sommarlovet ihop med en massa bra folk ute i en jättemysig lokal. Skrattade, dansade och skålade in vårt näst sista sommarlov & fick en perfekt start. 

Hej. Igen. Det var längesen sist. Igen. Jag har inte bloggat på flera veckor. Igen. Men jag mår sämre än jag mått på läääääänge just nu.. Allt jag har i huvudet är att göra saker jag inte borde göra. Saker som kan få mig fly verkligheten eller tänka på annat. Jag har fått mitt första F i slutbetyg, inte jätteotippat - i matematik. Jag bröt ihop när jag fick reda på det, alltså verkligen gick sönder. Vad händer nu? Hur ska jag kunna fixa dehär? Jag har aldrig tidigare ens varit nära ett F, och matten speciellt är verkligen nånting jag jobbat med för att klara. Timme efter timme har jag spenderat med dendär vidriga matteboken, nu.. helt i onödan.

 

Men att jag fått F är inte de värsta, utan det är att jag känner mig så j*vla orättvist behandlad. Varför ska vissa få rätt till specialprov där dem fått reda på i FÖRVÄG vad som ska komma på provet och kunna plugga till det, om inte jag som verkligen berättat och VISAT att jag inte kan, få det? Varför var jag tvungen att skriva ett nationelltprov med primtalsfaktorer vi inte hållit på med sen i början av 1:an och vara helt oförberedd på att det skulle dyka upp, när alla inte var det? Jag kan inte släppa det. Ångesten inför varje skoldag nu är så extrem att jag inte kan sova om nätterna. Jag ligger bara och tänker, tänker och tänker lite till. Tårarna droppar ner på tangenbordet och allting känns så värdelöst och bortkastat. 

 

Skolan just nu är inte ens vatten värd för mig. Känner bara för att hoppa av linjen och skita i allt jag nånsin drömt om. Sista veckorna nu är ett helvete, ligger med ångest exakt varenda kväll och vill allt förutom att vakna upp morgonen efter till ännu en skoldag. Snälla, snälla, snälla låt sista veckan gå fort så jag kan få må bra igen. Amen.