Skolan kväver min livsmotivation

Sitter med tårar i ögonen och ett sprängande huvud efter ännu en skoldag. En egentligen helt vanlig skoldag med helt vanliga lektioner där vi inte gjorde mer än vanligt. Grejen nu är bara att jag känner mig pressad.. pressad och otroligt, otroligt stressad. Jag har i hela mitt liv haft prestationsångest, velat leverera och göra så bra ifrån mig som möjligt hela tiden. Men det går till en gräns där jag slår över när allt slit inte gett resultat då jag helt plötsligt slutar bry mig istället. 

 

Jag har alltid fantiserat om gymnasiet, bara velat sluta grundskolan så att jag kan få påbörja ett helt nytt liv i en annan stad på en ny skola. Gymnasiet var de hetaste ämnet i skolan dem sista månadena i 9:an och dem flesta kände precis som jag - att det skulle bli superroligt. Men efter enbart en termin vill jag redan hoppa av. Jag är 100% seriös när jag skriver att jag PÅRIKTIGT vill hoppa av. Jag tänker på det dagligen och jag vill. Påriktigt.  

 

Inte nog med att vi har orealistiskt mycket prov och strikta betygskriterier som gör att det är princip omöjligt att skriva högre än C på prov hur mycket man än pluggat, så blir man ständigt påmind om skolan hemma också. Varje dag får jag meddelanden ifrån lärare som undrar saker hit & dit och DET TAR KÅL PÅ MIG. Jag har blivit en så j*vla bitter människa sen jag började gymnasiet, det är helt galet. Vill bara ifrån dethär landet, sluta gymnasiet och börja jobba nu med en gång, för det bara strålar i kroppen av ångest och ilska just nu.

Jag är trött på att ständigt känna mig fängslad, that's all. 

Jag tycker inte du ska överväga att hoppa av skolan men kanske ett gymnasie byte är något??

Jag hoppas du mår bättre snart och kan ta dig ur detta snart!

Åk på ett utbytesår då! Superbra paus från skolan! Jag åkte ju till USA och det förändrade verkligen mig, blev mycket säkrare och outgoing sen är ju skolan där en tiondel av svårigheten i Sverige och allt handlar om after school activities, engelskan blir så bra också! Du kan ju kolla på sts.se om det är något för dig:)

Man får stå ut.. Jag hoppade av efter nian för jag skulle aldrig palla gymnasie men jag kämpade igenom hela nian så du klarar att kämpa genom gymnasiet! Kom igen <3