Ni känner mig.. När jag väl går in för nånting så ska de skötas ordentligt & bli BRA - annars kan de likagärna vara. Jag tror det är därför jag ofta har och får ångest så väldigt lätt. För ingen är perfekt, ingenting kan alltid gå som man tänkt sig eller bli bra på en gång. Jag måste verkligen lära mig det.. Men det är svårt. Får jag inte bra betyg på ett prov eller hinner med både stall och plugg en dag så känner jag mig värdelösare än värdelösast. 

 

MEN, positive thoughts nu. Om 1 vecka inleds mitt nästsista skolår innan studenten och frihet.. hur sjukt är inte det? Om jag har klarat av 10 år i skolan så ska jag bannemig klara av 2 till, right? Det spelar ingen roll om jag legat sömnlös nätter i sträck eller har en sån ångest att jag håller på att krypa ur mitt egna skinn, jag kastar aldrig bara in handduken och ger upp. Det är bara att tuta & köra, livet är fullt av möjligheter och jag är, trots alla mörka baktankar, taggad på vad denhär hösten har att erbjuda mig!