Jag började skritta fram Snobben utomhus idag, väldigt tittig men framåt. Red fram honom i paddocken och han kändes finare än på väldigt, väldigt länge. Njöt varenda sekund på hans rygg och ville aldrig sluta rida princip. Mickis kom när jag ridit fram Snobben i ca 20 minuter, checkade utrustning och hoppade sedan upp på honom för att känna lite hur han kändes. Snobben är för er som inte visste, väldigt olika från dag till dag. Ena dagen kan han vara en racerponny med nerverna på utsidan och andra dagen kan han kännas som en sirapsflaska man vänt upp och ner. Typ. 

 

Dagen i ära så var han väldigt okoncentrerad och stark, men förövrigt mjuk och fräsch i kroppen. Han är känslig, Snobben. Minsta lilla rörelse ifrån ryttaren på ryggen ger direkt resultat på honom. Med Mickis så bråkade han en del, stretade emot och blev som ett paket. Tog inte riktigt hennes skänkel och allmänt testade hennes gränser. Det var närmare ett halvår sen Mickis red Snobben innan idag, så självklart var han tvungen att testa litegrann ;) Det är ju trotsallt Snobben vi snackar om, hehe. Hon fick igenom honom ordentligt tillslut iallafall och då hoppade jag upp, igen.

 

Jag red runt på en volt i skritt och trav, jobbade med att få igenom hans stela sidor och det gick jättebra. Snobben är så jäkla maffig att rida på när allt väl går som det ska och man blir ett med honom. Då är han helt, fullkomligt underbar. Dock är han väldigt, väldigt svår att rida på rätt sätt. Mickis säger själv att han är en utav dem svårare ponnyer hon ridit och då har hon ändå 25 års riderfarenhet i bagaget. Imorgon lär han nog ha en heldel träningsvärk, så då blir det en uteritt på 6 kilometer i skritt och trav på långa tyglar. På onsdag så hoppar vi vår första p&j det här året, två klasser på 70cm. Wiho.