"Hästar blir vad man gör dem till"

Man brukar säga att hästar blir vad man gör dem till, och jag har två levande bevis på att det stämmer hemma på gården. Philip och Snobben är som natt och dag, sött och salt, sommar och vinter - OLIKA. Skulle jag och Pernilla t.ex rida ett ridpass på asfalt så skulle Snobben med all säkerhet få både gallor och små svullnader i benen, medans Philips kropp inte ens skulle haft en tanke att ens reagera mot det hårda underlaget, överhuvudtaget.

 

Hur kan det komma sig? Kan man tänka.. och jag har ett rätt säkert svar på den frågan. Jag vet inte mycket om Snobbens bakgrund, men vad jag vet är att han alltid varit en ridponny och fått ridas på varierande underlag, tränats och hållits igång. Och Philip, ja.. Han har körts till och från under hela sitt liv, fått gå och skrota i hagen vissa perioder, inte ens blivit borstad på varje dag, kunnat gå på allt ifrån mjuk sand till hård asfalt - för det har aldrig spelat någon roll. Han har bott hos en och samma person i hela sitt liv och alltid blivit behandlad som en HÄST och inte nån porslinsprydnad.

 

Det jag menar är, föder man upp en häst och man hela tiden håller efter t.ex benen med liniment, varierar underlagen, lindar benen med fleecelindor och tjocka paddar, använder dem dyraste av dem dyraste stallbandagen och kyler benen efter vartenda ridpass så blir hästens ben känsligare än om man inte skulle vara riktigt så "noggrann", "mesig" eller vad man nu än väljer att kalla det. Det är egentligen rätt uppenbart, kroppen vänjer sig ju vid att bli behandlad på ett visst sätt och bryter man det mönstret och helt plötsligt slutar upp med allting man gjort innan så är det klart att det sker reaktioner på ett eller annat sätt, förr eller senare.

 

Jag själv är och måste vara riktigt noga med Snobbens ben och kropp i helhet. Hans kropp är känslig och det har hänt ett flertal gånger att han får gallor eller svullnader pga underlag eller liknande. Liniment och andra bra förebyggande medel ser jag som en billig försäkring när det kommer till Snobben. Självklart skämmer vi bort Philip med lite massage då & då också, men det ligger inte samma allvar i det som det gör med Snobben. Not at all.

 

Vi har haft Philip i 1,5 år och han har aldrig blivit svullen, vart halt eller öm, haft gallor eller liknande. Aldrig någonsin. Vad tror ni? Kan mitt påstående stämma, att hästarna blir skörare om vi människor är liiite för överbeskyddande? Kan man ens bli FÖR överbeskyddande? Kommentarsfältet är ert.

Tänker aldrig på det här vanligtsvis, men när jag läser igenom inlägget noga så får jag verkligen den här "åh Isabel har så jävla rätt", för det är ju enligt mig precis så som du skriver.

Och sedan tror jag att gränsen mellan FÖR över beskyddande och mindre beskyddande är knapp, för klart vi vill lägga på ett extra täcke för att hålla dem varma, men när det övergår till att det isåfall blir för varmt för hästen, då har man ju snappat över gränsen till beskyddande, då det övergår till att hästarna mår sämre? Hmm, den där gränsen är svår tycker jag - att veta hur överbeskyddande man får bli innan det övergår till någonting annat!

Grymt inlägg :D