Herregud, jag är helt mör i kroppen efter att ha ridit Snobben idag. Han var heeelt bananas. Jag tillsammans med syrran och några ifrån stallet gick ut till ett fält för att kolla om det gick att rida där, och mycket riktigt, det gick alldeles utmärkt. Så, jag och Snobben klampar ut på fältet och jag sitter upp, smackar på honom och vi skrittar iväg. Allt var frid och fröjd, Snobben frustade och trampade på med höga knän. 

 

När jag skrittat ettpar varv så tänkte jag trava lite, men det behagade inte Mr.S, tydligen. Han satte av i världens brak-galopp, bockade, ryggade och sprang som om han bokstavligt talat hade eld i baken. Grejen är, jag har inget emot hästar som brallar eller busar litegrann, men Snobben är gränslös. Har Snobben väl börjat springa så slutar han inte springa förrän det tar stopp på ett eller annat sätt. That's it. 

 

Snobben hoppade över det djupa diket som skilde vägen och fältet åt och vips - så stod vi uppe på plan backe uppe vid vägen. Tjejerna ifrån stallet som följt med oss var helt chockade och förstod inte alls att jag vågade mig på att gå ut på fältet och fortsätta rida efter den incidenten. "Jag är van", svarade jag och skrattade lite, tragist men sant. Snobben får alltid utlopp som dessa under både vintrarna och på våren, haha. Han gjorde om samma sak 4-5 gånger och sen fick jag NOG.

 

Det är inte okej att bara ta bettet och sticka nonchalant, och att han dessutom hoppade över ett djupt dike i skenfart.. jag menar, det är rent utav farligt. Han fick jobba på riktigt ordentligt efter det kan jag säga iallafall, och framåt slutet fick jag äntligen pli på ponnyn och kunde trava på en stor volt i avslappnad form utan att han stack iväg. Känslan efteråt var blandad, jag var ledsen för att ha behövt ta honom så mycket i munnen, men glad samtidigt med tanke på att jag "knäckte nöten". Jag får nog säga att jag är nöjd över dagens ridpass trots allt. Imorgon tar vi nya tag, hard work work.