Skratt, mys med hästarna, musik och jobb, jobb, jobb beskriver en helt vanlig stallkväll med mig och syrran. Ingen stalldag eller kväll är nånsin den andre lik, och jag tror det är därför jag fortfarande efter över 3 år med stallet som en vardagsrutin jag alltid ser fram emot ännu en ny stalldag. Tröttnar aldrig, och kommer som det känns nu aldrig att göra. Vi prioriterar inte alltid att vara bäst och snyggast, utan stallet för oss är en plats att kunna slappna av på. När vi är i stallet så existerar inte skola, drama eller något annat förutom vi, hästarna och stunden. 

 

Idag red jag bort Snobben till konditionssträckan där jag lät honom få galoppera av sig ettpar kilometer. Han var riktigt taggad till en början, fick hålla tillbaka honom ordentligt för att han inte skulle ta bettet och sticka, men såfort han fått komma lite till ro så sänkte han huvudet och galopperade på i en bra grundgalopp! Frustade och var nöjd. Väl tillbaka i stallet fick han gå in i boxen i 15-20 minuter för att få käka hans kraftfoder och dricka lite vatten, sen flätade jag ihop hans svans, satte på honom ett utetäcke och ledde ut honom på lösdriften där hans kompisar stod och väntade. Gosisar.