Klockan är egentligen alldeles för mycket, och jag borde gå och lägga mig. Men jag måste få blogga en sista gång idag innan jag hoppar i säng. Min kväll har spenderats hemma hos en väldigt, väldigt bra vän till mig. Sandra har jag känt sen snart 10 år tillbaks, och hon har alltid funnits där för mig under alla dem åren även om vi bråkat eller varit oense.. Vi såg på film, lyssnade på musik, åt gott och bara pratade om allt och inget. En så fin människa som henne får man leta länge med ljus och lykta efter ♥ 

 

Hur som helst, idag så åkte jag ut till stallet på förmiddan för att kolla till Snobben. Sprang litegrann med honom påväg in från hagen och kunde redan då konstatera att han fortfarande markerar bak... Så jag kände att jag lämnade det där. Gick in med honom i stallet iallafall och ryktade honom i över en timme. Lackade hovar, klippte lite man och pussade på honom. Ord kan inte beskriva bandet mellan mig och honom, min finafina ponny. Hoppas han blir bra snart...