Nu är hon borta. Vår fina Alice finns inte mer. Jahapp, vad gör man nu? Tårarna är slut & ett kapitel är avslutat. Nu börjar ett nytt. Alice var en glad hund, hon tyckte inte om när man var ledsen eller arg, så jag ska försöka gå vidare och komma på fötter snabbt igen. För hennes skull. ♥ Jag kommer aldrigaldrigaldrig att glömma henne, hon var den finaste varelsen som nånsin satt sin fot på denna jord. Nu får hon springa fritt och vara fri från den smärta hon fått känna i så många år. Vår kämpe. 

 

Idag är det valborg och egentligen hade jag planer ihop med kompisar, men jag strök det och ska istället bara hem till en annan kompis och ta det lugnt. Kanske gå ner och kolla på brasan och gå runt lite på stan, men vi har ingenting planerat vilket känns skönt. Det ska bli skönt iallafall att få fixa till mig lite, sminka mig och sätta på nåt annat än bara mjukisar och stora T-shirtar. Kompishäng får en alltid på bättre humör vad det än gäller, så det är vad jag behöver nu. 

 

Och på tal om att få en på bättre humör - STALLET. Jag ska faktiskt upp till stallet strax, pussa på mina ponnyhjärtan, köra Philip och skritta ut Snobben barbacka med hackamore och ett mysigt fleecetäcke. Klappa om dem, borsta dem extra länge och verkligen visa för dem hur mycket jag älskar dem.