Idag red jag runt i paddocken och bråkade med Snobben i nästan 1,5 timme. Han var så jäkla stark, okoncentrerad och oarbetsvillig att det var sjukt åt det. Jag hade en dålig rid-dag och kunde därför inte rida honom på bästa optimala sätt, allt blev bara pannkaka och det slutade med att jag tog ur tyglarna ur bettringarna på Snobben och gjorde det till en halsring och red runt med det istället, haha. Det gick mycket bättre!

 

Efter ridningen så var jag ledsen och väldigt besviken, det som har gått så bra på senaste.. vad gick fel idag och varför? Som en käftsmäll rakt i ansiktet just när man precis har börjat känna lite flyt i ridningen, så bara vänder allting. Men så när jag hoppade av honom så buffade han till mig på armen och la sitt huvud på min axel, glad och pigg som vanligt. Han förstod inte varför jag var ledsen, han som gjort sitt bästa utifrån dem förutsättningar jag givit honom under dagens ridpass. Då släppte allt och jag lät alla dåliga tankar sakta suddas ut, för det är inte viktigt för mig att det alltid ska gå bra. Det som betyder något är att Snobben mår bra och att vi trivs med varann, vilket vi gör ♥

 

Så jag avslutade min stalldag med att sitta med hästarna i hagen på en utav stenarna där med Snobbens huvud i knäet och Philip som lekte med mitt hår, haha. Imorgon tar vi nya tag, jag och Snobben. Då ger vi oss ut i klätterbackarna för lite muskelsättningen över ryggen, taggatagga!