När jag köpte Snobben, som visade sig vara en helt annan ponny än jag trodde att han från början var, så höll jag på att ge upp. Hela tiden. Varje dag. Jag hade aldrig lagt alla hundratals timmar på hästryggen, gått upp 7 på lördagsmornar, fällt alla dessa tårar, övervunnit den rädslan som jag burit på, ridit i snöstorm och spöregn - om jag inte visste att han en dag skulle chocka mig. För wow, denhär ponnyn ÄR något alldeles speciellt.