Att äga en ponny är både väldigt roligt & lärorikt men sååå jobbigt vissa gånger! Idag red jag ut ensam i mörkret, vad jag inte visste var att det skulle vara GLASHALT på vägarna.. Tänkte vända och rida hem men så kom jag på att vi har en åker i närheten, jag hoppade av Snobben & checkade underlaget på åkern och hoppade sen upp igen.

 

Det är rätt högt gräs på åkern så Snobben får lyfta benen högt vilket han tyckte var väldigt jobbigt tydligen, mer om det sen. Började med lite skrittjobb innan jag rullade igång i trav. Det var vissa fläckar som det låg lite snö kvar på och vissa fläckar med is, så jag gjorde endast stooora volter i samlad trav, är så nojig på underlag haha!

 

Galopperade lite och han skötte sig utomordentligt bra, han fick upp flås och jobbade med hela kroppen, klapp på halsen och skrittpaus i några minuter innan jag tänkte att vi skulle fortsätta. Man märkte att Snobben var lite trött vid dethär laget så jag tog tyglarna och tänkte avsluta honom rätt snabbt, men så skulle det tydligen inte gå till enligt Snobben själv.. 

 

Först tvärnitade han och kollade upp mot skogen, och sen började han göra något frustliknande ljud och jag kände hur han blev mer och mer stressad. Tröck på honom framåt och då försökte han springa, satt bara ner och lugnade honom med säte och röst, inget hårt tryck i tyglarna eller hastiga rörelser utan lugnt och sansat.

 

När han förstod att det inte gick att springa så började han backa.. och backa... och backa. Väntade ut honom och när han äntligen stannade så gick jag på honom framåt, han fortsatte backa några steg men då röt jag till åt honom och då blev det fart på herrn vill jag lova haha. 

 

Mitt försök för att få honom att skritta hem var ju rätt lönlöst och vi trippade hela vägen hem med en Snobben som var helt blockerad. Ju längre vi skrittade dock lugnade han ner sig och när vi svängde in på vägen som ligger ca 50 meter ifrån stallet så bara sänkte han huvudet och gick som vanligt.. Snobben visar inte att han tycker nånting är jobbigt genom att sega utan att börja dumma sig, precis som han gjorde idag. Dock brukar det inte vara så extremt men som jag sagt förut:
Snobben är en ponny med ett humör som heter duga, är envis som en åsna och stark som en oxe haha. Jag och Mickis brukar säga att han är lite för smart för sitt eget bästa och det stämmer verkligen. Han är verkligen hur interligent och smart som helst, sjukt igentligen!

 

Var småirriterad på honom när jag hoppade av men när jag tagit av honom grejerna och masserade honom så var han så pussgo och glad så det gick inte att vara sur längre, älskar honom så himla vidrigt mycket ♥♥